Alternativa drivmedel

Miljöfrågan är en ständigt pågående debatt. Det finns områden där vi ständigt kan förbättra oss för att upprätthålla ett hållbart levnadssätt. En av de stora frågorna är självklart fordon och dess utsläpp. I många år har både diesel och bensin börjat innehålla en viss mängd biodrivmedel vilket minskar påverkan på miljön. Det dyker dock ständigt upp förslag på alternativa drivmedel och användandet bland dessa ökar. Detta är ett sätt för oss att kraftigt minska klimatutsläppen från den stora miljöboven – transporter.

 

Drivmedel som ökat mest

I rapporten ”Drivmedel och biobränslen 2015”, publicerad av Energimyndigheten, kan man läsa en hel mängd intressant fakta om användningen av alternativa drivmedel i Sverige. Som tidigare nämnt används idag en del inblandning av biodrivmedel i både bensin och diesel. Tittar man på bensin ingår där en inblandning av etanol till cirka 5 volymprocent, detta har dock inte ändrats från 2011 till det att rapporten publicerades. Iblandningen i diesel är dock mycket högre och uppgick år 2015 till 15 volymprocent.

 

Drivmedlet FAME är det som ökat allra mest, och efter bensin och diesel är det också det tredje mest använda drivmedlet i vårt land. Vad är då FAME? Det är ett biodrivmedel till 100 %. Bränslet består av rapsmetyleter som tillverkas av rapsolja, och också andra estrar från vegetabiliska oljor. Tätt efter FAME kommer fordonsgas som fått en ökad popularitet. HVO, som är en syntetisk diesel som tillverkats med förnybara råvaror, har också dykt upp på listan och gjorde under 2015 en kraftig ökning. Detta kan man även se på den ökade importen av både råvaror och drivmedel utifrån Sverige. För samtidigt som användandet och mängden biodrivmedel försätter att öka så står produktionen av de svenska råvarorna still. De alternativa drivmedel som kommit att minska är de etanolbaserade E85 och ED95.

 

Inte bara drivmedlet som spelar roll

Dock ska man inte stirra sig blind endast på drivmedlet när det gäller klimatpåverkan. Här spelar även fordonets energieffektivitet en stor roll. Därför kan det vara intressant att titta på fakta som presenterar en statistik, som beräknat hur stora utsläpp 2015 års drivmedel bidragit med per körda kilometer genom att studera den genomsnittliga bränsleförbrukningen i respektive fordon. Här ligger bensin i toppen, och efter följer diesel, E85, fordonsgas, FAME, HVO och tillslut elbilen. Elbilens klimatpåverkan har räknats ut efter en så kallad nordisk elmix.

 

Det finns naturligtvis en mängd andra sätt att minska utsläpp som påverkar klimatet och inspirera till att använda alternativa drivmedel. Ett sätt att göra detta är en höjd bensinskatt. Miljöfrågan är som tidigare nämnt något som alltid varit en stor fråga, och har länge varit det. Redan 2008 redovisade Naturvårdsverket tillsammans med Energimyndigheten ett gemensamt underlag om hur växthusutsläppen skulle bli mindre. I de beräkningar som de gjorde ingick ett förslag om en höjd bensinskatt med 75 öre för att kunna minska utsläppen med 25 % fram till 2020. De ville också öka inblandningen av etanol i bensin och se en kraftig minskning av de svenska företagens utsläppsrätter.

 

Viktigt med rätt teknologi för att framställa säkra alternativa drivmedel

EU-länderna hade tidigare gemensamt kommit fram till att minska växthusutsläppen med 20 %, men de båda myndigheterna fick alltså i uppdrag att ta fram förslag för att minska dem med 25 %. I förslaget fanns det tre huvuddelar som man lagt fram. Dels ville man se en fortsatt utveckling av det system som EU lagt fram för handel och utsläppsrättigheter. De ville vidta åtgärder för att minska utsläppen inom de områden som ligger utanför utsläppshandeln. Här handlar en stor del av utsläppen från just trafiken. De ville också att det skulle ske investeringar inom energisektorn i andra länder för att hjälpa till att minska utsläppen.

 

Den andra huvuddelen handlade om åtgärdat för att minska utsläppen från trafiken, och där hade man tagit fram en hel del förslag. Först och främst handlade det alltså om en höjd bensinskatt på 75 öre och delen etanol i bensin skulle höjas till 10 procent. Man ville också att subventionerna av biodrivmedel skulle slopas och att skillnaderna i fordonsskatt skulle höjas beroende på hur mycket koldioxid fordonet släpper ut.

 

I förslaget manade man också till en viss försiktighet när det gäller alternativa drivmedel. Man ville att det skulle finnas ett system för att kunna miljöcertifiera biodrivmedel. Detta för att kunna vara säker på att rätt teknologi används för att framställa dem, i stället för att en mer storskalig satsning på till exempel etanol påbörjas. Man hade också tittat på den regionala och lokala samhällsplaneringen, och ville att man där skulle inrikta sig mer på att främja resurssnåla transporter.

 

Typer av alternativa drivmedel

Vad är då egentligen alternativa drivmedel? För först måste man ju egentligen göra skillnad på alternativa respektive ordinarie drivmedel. Nästan all den energi som driver fordon och där dem att röra sig är gjorda av råolja. Dessa drivmedel är avsedda för de tre största globala motorstandarderna – bensinmotor, dieselmotor och jetmotor. Därför måste begreppet alternativa drivmedel rimligtvis vara drivmedel som är framställda ur en annan typ av råvara. Utgår man från det får man fram följande alternativa drivmedel – naturgas, biodrivmedel, drivmedel från oljeskiffer och oljesand, drivmedel ur olika typer av kol, syntetiska drivmedel ur syntetgas + katalytiska processer, el och vätgas. Tittar man till exempel på elbilar, som kommit att bli väldigt populära, och där utvecklingen ständigt går framåt. Idag tar sig en bil som endast drivs på el dock inte särskilt många mil, utan måste alltså ganska snabbt fyllas på med ny. Dock ser man på elen som ett av framtidens stora och vanligaste drivmedel. Man pratar om motorvägar som elektrifieras och långtradare med två motorer, en dieselmotor och en elmotor.

 

Idag körs till exempel tåg på el, men det är inte lika vanligt på fordon på vägarna. Sådana saker skulle alltså definitivt göra otroligt stor skillnad för att minska miljöpåverkan. Görs elen dessutom från till exempel solceller, vind, vågkraft med mera blir den också miljövänlig. Förhoppningsvis sker det stora och snabba förändringar inom detta område så att vi kan fortsätta att njuta av vår planets fulla kraft.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *